torsdag 29 juni 2017

Tankar i början på livet om slutet på livet

På kvällen när man är lagom mör och står i dörröppningen för att säga go natt till sonahjärtat och känner sig äldre än Dagny Carlsson men inte lika pigg . Ni vet hon som precis har fyllt 105 och bloggar. Då kommer frågorna från filosofen i huset. Mamma, ska du dö snart? Eh. Nä det har jag inte planerat precis, svarar jag. Du ser ganska gammal ut nu mamma, fortsätter det lilla sagogrynet. Så här är det, svarar jag. Man kan dö precis när som helst. Man vet inte. Men det kan man inte gå och tänka på. För då missar man det viktigaste. Att leva. Tystnad... Mamma Micke Nyqvist var väl lika gammal som dig va?  Eh.. Nä. Han var lite äldre än mig men ung ändå. Mamma... JAAA. Go natt med dig nu  ungbyting. Men mamma jag tror att Micke kommer till filmhimlen. Filmhimlen???? Ja. säger filosofen. Du vet där stjärnorna aldrig slocknar som i Star Wars och där körsbärsträden alltid blommar som i Nangiala. Jo, svarar jag. Det där vet man ju inte. Men det är en vacker tanke av dig älskling.... Mamma...Mmm. Det måste vara så. Annars är livet bra orättvist!

2 kommentarer:

  1. Han är för go S. vad blir det av denna djupt tänkande mänska tro?

    SvaraRadera
  2. Det vet i katten! Just nu vill han bli Chinamatskock. Men det är nog mest för att han tror att han får äta gratis Chinamat hela livet då. Han har inte så stora drömmar framåt. Han lever här och nu. Med ständiga kriser i hasorna. Han har alltid ont någonstans och det är ständigt synd om honom. Tycker han själv. Å andra sidan är det en riktig fighter i skolan. Han har svårt för att lära sig men ger sig aldrig och sliter som en oxe i skolan. Han är rätt lik morfar. På gott och på ont. Han är väldigt lillgammal och fyra ibland men tretton ibland. Men det är en vänlig själ i hjärtat och han har alltid en hjälpande hand för andra. Så det löser sig nog. Med tiden. Men en tänkare är det. Helt klart i stort och i smått. Till skillnad från syrran. Hon tar ganska lätt på allt och funderar inte så mycket. Hon har filosofin. Blir det inte idag. Så blir det i övermorgon. Och blir det inte då så gör det inte så mycket om det inte blir gjort alls. Henne får man släpa upp och fram. Ständigt. Lilleman han springer hela tiden. Jaja. Di är olika och tur är väl det. Så är det ju med barnen. De är ganska olika dina två också. Men fina var och en på sitt sätt. :-)

    SvaraRadera