måndag 20 juli 2009

Drömmar om guld och ljuvliga myrstråk

Jag tror att jag har kommit dithän i livet att jag är ganska nöjd med mig själv och livet runt omkring som rullar på. Man vågar nästan inte säga det högt i en tid när allt går ut på att sträva framåt mot nya mål. Man ska utvecklas. Lära sig mer. Läsa mer. Resa längre. Jag hittade en skagöralistainnanjagfyllerfyrtio som är daterad ganska precis lagom i tid med att jag fyllde 16. Jag vågade knappt läsa. Rädd att bli desillussionerad. Tog sats, höll andan.



Nr 1. Ta mc-kort.



Eh... Jaha.. Var det mitt stora mål när jag var tonåring??? Allra överst på listan. Det absolut viktigaste i livet??? Oki... Men jag tog i allafall körkort på bil. Räknas det? Jo det måste det ju göra. Det som är så himla kul att köra Volvo. Åtminstånde på autobahn.



Nr 2. Åka till Australien och gräva efter diamanter.




Hamdididdidididdaaammmm... Få se nu. Jag köpte ett guld halsband i Tyskland en gång. Det måste väl ändå räknas som ganska så nära? Inte det? Nähä.




Nr 3. Bli rik som ett troll. Se punkt 2.




Hm.. Kollar kontona.. Njaaa. Hur rik på en skala är ett troll??? Och som sagt kom aldrig till Australiens guldgrävarhålor.



Nr 4. Gifta mig med en rik snygg kille som äger en Bungalow i Sydeuropa.



JAhaja. Ropar på kärleken i soffan. På frågan om han råkar äga en pytteliten stuga i Spanien så tittar han medlidsamt på mig, skakar på huvudet och frågar om jag slog i huvudet när jag duschade. Sen återgår han till att läsa morgontidningen.



Nr 5. Ha många barn.



Jaaaa. Kolla.... Se dääär. Ett och ett halv poäng blev det. För nog kan väl fem ljuvliga ungar räknas som många och nog är älsklingen både snygg och rik... I allafall på upplevelser med mig.

Jag ska genast skynda mig att göra en ny lista på alltjagmåstegörainnanjagfyller80.....
Nej jag skiter i det. Vem bryr sig. Inte gör ju jag. Att drömma är bra. Det kommer man långt med. Att trivas med sig själv och sitt valda liv. Det tar för många hela livet. Nu ska jag ut och plocka hallon. Det står på min alltjagvillgörapåsemesternlista. För mig är det miljoner gånger bättre än en drös guldpengar från Australien. Jag har blivit tant och jag trivs med det som bara den. Hujeda mig för Australien. Säkert vilda krokodiler överallt. Tacka vet jag de småländska skogarna. Femtio miljoner myror kan ju inte ha fel.

fredag 17 juli 2009

Frihet

I går var jag och maken ute och gick nästan en hel dag. Vi gick i väg klockan 11 och var hemma vid 17. Skogen för mig är att känna total frid. Vi valde att gå med upptäckarlusten och näsan i backen. Vi gick 1,5 mil i väldigt kuperad terräng. Vi såg allt som man inte skulle sett om man sprungit eller joggat. Vi var helt enkelt ute för själva upplevelsens skull. Det fanns allt som är möjligt att upptäcka och allt vi inte hade namn på fotade vi och slog upp när vi kom hem. Vi hade en matsäck med oss som åts samtidigt som vi tittade på ett svanpar med ungar. Vi plockade smultron och åt till efterrätt. Jag har aldrig i mitt liv sett så många. Det lyste fullständigt illrött och de var jätte stora. Jag tror vi satte i oss en liter var. Det fanns åkrar och ängar bitvis med alla sommarens blommor. Ibland var det djupaste skog så mörk att inte ens solens strålar gick i genom. Ibland fick vi klättra. Ibland stannade vi och tittade på en skalbagge eller någon annan insekt som vi inte kände till. Ibland vimlade det av alla möjliga fjärilar och ibland hittade vi de allra vackraste blommor man kan tänka sig. Bland annat en hel äng med orkidéer Ibland stannade vi och drack kaffe på en stubbe. Ibland pratade vi. Ibland var vi tysta. Det är verkligen sant att det bästa som finns i livet är gratis och det är vägen som är mödan värd.

söndag 12 juli 2009

Sorg över ett hus djur

En av mina flitigaste läsare har ett tungt beslut att fatta. En av de fyrbenta vännerna har tjänat färdigt. En gladlynt kuse som älskar att kasta hinken efter sig när maten är uppäten. En för övrigt frisk och härlig krabat måste dö för att hovarna inte kan bli friska. Även om han är gammal så känns det rätt tragiskt. Jag som får ont i magen av att jag råkade skada en humla när jag skulle vattna mina Petunior kan bara tänka mig hur jobbigt det måste vara. Minns hur det var när vi skulle låta vår kisse somna in. Vi hade precis fått lilla L. Vi tillbringade all vår tid på sjukhuset och vi visste att vi skulle få göra det de närmaste tre månaderna. Vi var bara hemma för att titta till Felix när vi upptäckte att han hade problem med kisseriet. Vi sökte veterinär hjälp men det satt inte i urinledarna utan i njurarna. Det hade gått att åtgärda men han behövde lång konvalescens. Just då fanns inte orken för två skyddslingar som var sjuka. Vi valde naturligtvis att lägga fokus på vår älskade dotter. Min make J satt hela tiden och höll i Felix när han fick somna in. Jag har aldrig sett min gubbe gråta så mycket. Det tog tre sprutor innan svansen slutade att vifta. Det tog fyra innan hjärtat slutade att slå. I det ögon blicket bestämde jag mig för att aldrig någonsin skaffa katt igen.

Som jag i tidigare inlägg har skrivit så har vi gjort en utrensning av gammal bråte och slängt på tippen. Men vi kan bara inte slänga Felix saker. Människor omkring oss får tycka vad de vill. Men i en liten hörna i vår lägenhet står Felix transportbur innehållande hans leksaker, koppel, tandborste (urk), borstar med katthår kvar, och ett litet kort där han sover i husses famn. Ofta pratar vi om roliga saker han gjorde eller bus han hittade på. För oss var han en i familjen och någonstans gnager samvetet att man inte la krut på att få honom frisk. Det är sju år sen snart. Hur överlever folk som förlorar sina barn?

fredag 3 juli 2009

SEMESTER

Nu börjar min semester på riktigt. Nu har jag fyra härliga veckor att bara lata mig på. Har redan hunnit bada ute varje dag i två veckor. I dag har jag varit duktig. Älsklingen och jag har rensat ett dåligt samvete. Skrubben där all bråte har hamnat av lathet är numera bobar. I morgon går det ett lass till tippen. Fy satan vad vi hade samlat på oss. Nu åker våra gamla sängar all världens väg också. Eller gamla och gamla. Vi köpte dem för fem år sen men har aldrig gillat dem. De var ändå utprovade av förståsigpåare. Men det hjälper inte. Vi har sovit som krattor i dem sen dag ett. Så det hjälper inte att köpa dyrt. Det ska funka också. Så i morgon ska vi åka till IKEA och prova ut sängar själva. Gud nåde den sängspecialist som närmar sig. Jag ska fan välja själv den här gången. Sen väntar om målning av lägenheten. Så meningen är att vi ska få riktigt fint tills hösten närmar sig. Inte så fasligt länge sen vi tapetserade men med två blivande Pablo Picasso i omgivningen så har fem år satt sina spår. Fy sjuttsingen vad det är svårt att välja färg. Ska man ta vad som är inne så är det väl bara olika kulörer av vitt som gäller. Men jag har redan gjort den rundan på glada 80-talet. Och fondväggar har ju gud och alla människor. Vill i allafall måla lilla dasset i kaffe med guldtak. . Nu är det en äcklig pissgul färg. Ser inte rent ut hur man än gör. Nu ska jag gå och duscha. Man flyter ju i den här värmen. Men jag klagar inte. Jag hatar att frysa. Det får gärna vara så här varmt hela min semester. Fast då flagnar väl färgen.
Skickar med ett klipp fastän jag inte brukar.
http://www.youtube.com/watch?v=-qwhWXHLDqw