Att vara bäst på något.

Pratar med dotterns läkare om gränsättning. Som så många gånger förr. Det eviga klättrandet på allt. Från elementrör inomhus till höga träd utomhus. Pratar också om hur svårt hon har det i skolan. Bokstäver är svårt. Hon känner ofta att hon är så dålig i skolan. Att hon inte kan det andra kan. I undersöknings rummet finns en ribbstol som löper utmed väggen och upp i taket. Dottern drar fram en matta och klättrar hela tiden upp och ner i ribbstolen tillslut går hon armgång ut i taket. Plötsligt händer det. Mitt under samtalet faller hon och ramlar handlöst ner till marken. Men hon rullar runt och kommer upp på fötter utan en skråma. Läkaren ser blek ut men genomför undersökningen efter diverse lama försök om tröstningar som inte ser ut att behövas. Dottern är sur. Vill inte bli undersökt. Hon är sur hela vägen till bilen. Tillslut säger hon: Mamma jag ramlade inte. Jag hoppade. Ingen annan kan klättra som jag.

Väl hemma klänger hon i taket i elementröret. Hon tjoar och skriker att hon är bäst på att klättra i hela världen. Jag säger inte att hon ska gå ner. Jag frågar om utsikten är bra.

Bruna barn och underbara sommarkvällar.

Nu var det jättelänge sen jag bloggade igen. Hela familjen har haft en underbar sommar. Vecka på landet med enskilda badvikar. De små har badat och byggt sandslott varje dag. Det är verkligen fördelen med vårt sommarhem. Inga köer, och ensamma stränder. Vi har tillbringat tre veckor i en husvagn så till och med barnen hade fått nog igår. Snälla mamma kan vi inte åka hem nu bad de bevekande. Så då gjorde vi så. Och gud min skapare vad skönt att få sova i sin egna säng. Inte har vi rest så långt i sommar men oj vad barnen är nöjda. Sol och bad. Bak och mys. Långa ljuvliga grillkvällar med Rose och god mat. Smultron och jordgubbar i översjö. Det sista stället vi bodde på så plockade vi bär varje dag. Djurparken i Borås har vi ju hunnit med också och massa andra småturer med matsäck och mys. Nu är barnabenen bruna och fyllda med sommar. Nu hoppas man att de går sin skolhöst med regn och rusk lite starkare tillmötes. De är i allafall väldigt glada och nöjda just nu. Man får väl se hur länge det varar.

Örongodis av Mullsjöson

Satan. Detta är riktig musik. Må de gå hur långt som helst.
www.youtube.com/watch?v=HfEdiIo7ynY

The incredible Hulk

Jo. Då var det dags för skolavslutning och lilla jag går iväg och köper finaste sommarklänningen till gumman med fina skor till. Allt provas och hon är stolt som en tupp och jättefin. Gud i himmelen vart har alla år tagit vägen. Nyss var hon en liten räka på 30 cm. Nu är hon lång som en stör och ska på sin första skolavslutning. Gissa om blödiga jag kommer göra bort mig och stå och böla i morgon. Tur att det finns vattenfast mascara kan jag säga.

Fina, fina ungen. Hon föddes en gång tre månader för tidigt och ingen visste om hon skulle överleva. Idag var jag på kvartsamtal och med lite hjälp nästa termin så kan hon gå kvar i den vanliga skolan. Hon kan många bokstäver redan och hänger med fint och har utvecklats bra den här terminen. Fröken Mia var så nöjd med henne. Gladaste ungen. När hon kommer på morgonen så lyser hela skolgården upp som en sol även om det regnar sa fröken.

Bara hon kunde låta bli de här eviga hyssen som gör sin ömma moder gråhårig. Efter kläd provningen idag så gick hon in och lekte en stund på sitt rum. Hon skulle rita med de ny köpta tuschpennorna. Efter en stund kommer hon ut totalt grön i ansiktet.
-Mamma, kolla vad fin jag är. Jag ser ut preciiiiis som Hulken.

Hon kommer vara den första ungen i världshistorien som kommer i fina sommarkläder med ett ill grönt feja på en skolavslutning. Hur jag än tvättade så gick inte färgen bort men strunt samma. Jag kommer stå längst bak och grina i allafall. Är totalt allergisk mot Den blomstertid nu kommer. Jag vill minnas att min mor var likadan. Satan vad jag skämdes då. Det tänker jag inte göra i morgon. Och inte min sol stråle heller. Hon är alldeles för smart för att bry sig.

Servicekänsla

Nu var det länge sen jag plottrade ner något. Men ibland har man liksom inte feelingen. Våren har kommit med stormsteg. Allt är ljust grönt och underbart. Husvagnen är invigd och hela familjen älskar det gamla skrället. Den har sina små skavanker men den är ju fukttestad hos Kabe och det är ju det viktigaste. Nu är det så att det finns lite imma mellan rutorna på ett ställe och det är ju inte så bra. Kan ju bli värre.

Så jag och maken gav oss iväg till närmaste företag och bara kollade vad det skulle kosta att täta upp eländet eventuellt byta den dålig rutan. Det var ändå Kabes egna reservdelsförsäljare. Men där fanns det inget man kan kalla service precis. De hånskrattade åt vår gamla vagn och sa att det skulle kosta mer än vad vagnen är värd :-(

Som att jag inte skulle veta det. Men för den skull kanske man vill hålla sina gamla ting fina och välvårdade. Jag är så jävla trött på den här slit och släng mentaliteten som finns idag. Varför kan man inte få laga och vårda sina gamla ting utan att bli idiot förklarad. Måste man alltid bara slänga och köpa nytt?

Som mina gamla skor som behövde sulas om. Nehej då sa skomakaren. De är inte värda att laga. Hur fan vet han det? Jag kanske gillar mina gamla slitna, sköna ingångna skor. Varför ska allt räknas i kronor och ören?

Synd att man inte är lite mer praktisk lagt. Då skulle jag öppna en liten ruffig lya dit alla kunde komma och laga sina gamla ting. Allt från trasiga skor till ihopramlade stolar. Jag tycker gamla använda saker är mycket finare än nya. Och det handlar inte om Smålänningen i mig. Det handlar om att allt som finns i ens vardag behöver inte vara nyköpt. Det behöver bara fungera.

Hakuna matata

Ibland går livet som på räls. Man har inga bekymmer i världen. Ibland hopar sig liksom problemen och man kan ha lite svårt att veta i vilken ända man ska börja nysta i. Just nu står jag inför många val. En del problem känns som höga hus. Så höga att jag helst skulle sopa dem under mattan och inte ta itu med det. När jag frågade min terapeut hur jag skulle börja så svarade han: Från början. Men ibland kan det vara svårt att se var början är. Ibland sträcker människor ut händer utan att man ber om det. Förstår mer än vad jag vet. Just i detta nu tänker jag. Hakuna matata. Men när kvällen kommer och lamporna slocknar. Då knackar de på igen. Grubblerierna. I morgon är en annan dag. I morgon är ett nytt möte. Måtte jag hitta början då.

Påskpyssel och onödiga uppfinningar

Lite har jag Påskpyntat. Vårstädat hela lägenheten så den doftar då gott. Fönstren är inte putsade. Det får bli nästa vecka. Kärleken jobbar så jag och de små glinen får koka rosa, blå och gröna ägg själva att ha på den lilla Påsk buffen vi brukar ha till frukost på påskafton. Sen brukar de små få leta påskägg med godis i. Det brukar vara en fröjd när de hittas.

Annars tycker jag att denna fredagen känns längre än någonsin. Man blir lite nedstämd av den ihjälslagna damen på parkeringsplatsen. Så himla onödigt. Döda någon för en parkerings skull. Sen läste jag om det senaste i mode världen. Analblekning!!! Jorå.. Man ska bleka röven så den inte är så mörk. Asså vem fan bryr sig. Världen är totalt upp och ner vänd. Nu kan man göra om sig precis överallt. Undrar när det blir modernt att spruta gift i öronen så de ser ut som Dr Spock. Det kommer säkert.

Nu ska jag gå och berätta för mina ungar att de är fina och duger precis som de är. Sen ska vi tända ljus och läsa. Mamma mu. Hon är en konstig ko. Det är en värld som en lantis begriper.