Den stora dagen

Jaha så var den här då. Dagen jag barnsligt nog våndas för. Jag har blivit besviken ganska många gånger i livet. Så när något bra ska hända är jag alltid en väldigt tröttsam pessimist. Jag har haft den här önskan så länge. För andra kanske det inte är någonting. Men för mig är den här dagen lika stor som när jag tog mitt körkort eller köpte min första bil. Jag ska köpa en husvagn och idag ska den hämtas. Den är då rakt inte ny. Nej den är riktigt gammal till och med.

Men den är fin och den är min.

Kärleken och vännerna runt omkring är förfärligt trötta på mitt tjat om den. Hela livet har nämligen gått ut på att jaga husvagnsprylar de sista veckorna. Allt är nu klappat och klart så nu är det bara och köra hem den på sin plats och plocka in alla kul prylar vi köpt. För att återkomma till det jag skrev om innan så är jag i detta fallet en fruktansvärd pessimist. Alla tänkbara scenerier har spelats upp här hemma. Och alla meningar börjar med Tänk om...
Det har varit allt ifrån att jag är säker på att vi tappar vagnen när vi kör hem den till att huliganerna på gatan kommer att slå sönder den första natten. Sämsta och dummaste kommentaren var nog igår när jag frågade kärleken om han inte tyckte att rutorna på vagnen hade sett ganska dåliga ut.. Tänk om de ramlar ut när vi kör hem och slår sönder bilen. Ja du mitt hjärta,svarade han. Än så länge har inte något kunnat ramla framåt när man kör framåt. Men det är klart. Det kan ju ligger en Porsche bakom som blir skadad. :-)

P.s Jag måste bara rekomendera den mest gripande och hjärteknipande blogg jag någonsin läst.
http://tantebba.blogspot.com/
En av hennes favoritkomentarer är. Se inte ner på mig. Du behöver heller inte se upp till mig. Det räcker om vi ser varandra i ögonen.