är jag inte precis känd för att vara. Fattade inte varför jag inte kom in på min blogg. Efter sju sorger och åtta bedrövelser kom jag på att jag hade använt fel lösen. Ja jösses. Så enkelt kan de vara ibland. Så har det då vänt för far igen för tusende gången i ordningen. Alla trodde att han skulle dö och läkaren informerade mig om att de inte skulle göra återupplivningsförsök om hjärtat la av. Idag när jag kom sitter gubbskrället upp och är ilsken för att maten dröjer. Han slevade i sig en stor portion alldeles på egen hand. Rapade och tackade för maten. Sen tittade han på mig och frågade hur länge han skulle bli kvar på sjukhuset....... Alltså igår kunde han inte ens tala och kände inte ens igen mig!!!!! Mor tittade på mig och sa att han förmodligen överlever oss allihop. Ja jösses.
Så har en vecka nästan gått igen då. I morgon blir det simmskola igen för lilla L. Det ser vi båda fram emot. Sen på kvällen blir det firande av kusin till barnen i stora staden "Grusbo". Satan glömde ringa E för att fråga om hon ska med imorgon.. Suck. Jag och mitt temporära minne. Undrar vad Bror säger när han får se mig. Är det något han avskyr så är det ju färgat hår. Blondinen i mig is back. Det är väl försenad 40-års kris eller något. Jag får väl ha mössa på mig för att slippa taskiga komentarer. Eller mobba honom för hans gråa testar. Nu har jag en mycket försenad date med min kudde.
torsdag 12 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du är säkert jättefin, så säg till honom att hålla käft!
SvaraRaderaDi gamle di förvånar en hela tiden, eller hur?
Haha. Jag bryr mig inte ett skvatt vad min bror tycker. Han lever i sten åldern =) Och far han lever väl längre än oss allihop
SvaraRadera